Man brukar säga att livet är en enda gåta...

Men hur svårt ska gåtan vara, det får vi ta reda på själva.

Det finns så många frågor som ej tillräckliga svar.

Är det för att man frågar/söker fel?

Hur kan vissa saker vara så svåra samtidigt som andra är lättare än va man tror?!

Var enda person har så många frågor svar men på olika saker.

Det ja tror är att det bästa svaren kommer från en själv med tiden.

Sitt och fundera själv vad du just fråga en annan så får du själv avgöra vilken som har de bästa svaret.

Att veta eller att förstå...

Det är lätt att säga att man vet, för det betyder de inte att du förstår...
Att veta saker är lätt men att förstå är en kunskap...
För att kunna veta måste man först förstå innebörden i grunden...

Somliga säger att dom vet men hur mycket vet dom egentligen?

Visst låter det bra när en säger att dom vet eller att dom förstår.

Men hur mycket kan dom?!

Grunden av allt får man av lärdom, lärdom är kunskap...

Har man lärt sig veta grunden så kan man lära sig att förstå.

Förståelse till saker och ting är en lärdom..

Tänk på detta då du på står att du vet eller förstår, grunden är nyckeln till lärdomen.

//Ta det lugnt där ute.... 

Haha...

Haha...

Ibland så är det svårt att undvika när man åker tunnelbana, buss eller pendeltåg alltid sitter man och tjuv lyssnar på vad grannen/grannarna bredvid pratar om.

Det kan vara från det roligaste till det sjukaste men ändå så sitter man där och lyssnar.

Visst, ibland så är man i sin lilla värld men...ändå, man kan inte undvika.

En del saker man hör är hur roliga som helst och vissa känner man att...ska jag säga nå?!

Det finns ju sådana som kommer in mitt i ett ämne där du själv pratar med ditt sällskap om och denne bara kommer in mitt i allt.

Ibland så låter man de vara eller så säger man till.

För somliga tycker att de man pratar om är intressant men ja...

Har dom med saken att göra eller vart kommer intresset ifrån?

Visst, kul att lyssna på men ska man verkligen lägga näsan i blöt? 

Jag tycker dock, angår det inte dig själv så va nöjd med att lyssna och ha roligt för stunden.

Låt de sköta sitt och du sköter ditt när du halvlyssnar :P

Man vill säga nå men låt de va,,,,

//Ta det lugnt där ute......

Förstår inte på folk iblad....

Ibland så förstår man inte hur folk tänker, om dom ens gör de?!

Tänk att man går på stan, man går mot en och man  närmar sig varandra... jo vad händer, den personen tycker att man ska flytta på sig eller göra plats åt honom/henne trots de att man typ slickar trottoars kanten eller väggen på en byggnad så ser man själv att denne person har hur mycket svängrum som helst på andra sidan.

Det är inte så att dom äger gatan eller marken man går på, man får ju dela upp de 50/50 men de går inte och så blir de arga för att man inte flyttar på sig.

Ett annat scenario är dom man ser bland och i kollektivtrafiken.

LÅT FOLK FÅ KLIVA AV INNAN...HUR SVÅRT KAN DE VA!?

Eller de att om man ser en ja ska vi säga äldre person som kanske ser ut att behöva sitta, låt då få de, dom blir glada och vem vet du kanske får beröm av denne och ett tack?!

Men låt inte de få dig att se i tunnel seende för de kan komma en ung person som kanske ser frisk ut i dina ögon men i hel verket kanske denne unge personen mår sämre än vad de kan se.

Visst är det svårt men man ska inte underskatta varandra utan respektera varandra.

Hur i helvete ska man kunna nå fram till en person om denne är en sur jävla citron hela tiden och det ända dom ser är en hel värld som bara handlar om dom själva?!

Tror dom att folk ska tycka synd om dom hela tiden bara för att de skriver "det är så synd om  mig, ingen tycker om  mig, ja hit och jag dit"!?

FAN FOLK TRÖTTNAR PÅ DE TILL SLUT...

För de märker att "du" är bara ute efter medlidande...

Det är inte bara just "du" som säger allt detta som mår piss utan i är ler i denna planet och vad vet du om dom mår bättre än dig?

Sluta gnälla och gör nå åt saken som andra som kämpar....

Sluta så kanske om du har tur så kanske folket börja respektera dig lite lite....

Lev i nuet och va nöjd med de du får...

//Ta hand om er där ute....

Somliga pratar ut om vad de tänker på och somliga håller saken för sig själva.
Ibland är det ju skönt att prata ut för en som verkligen lyssnar.
Men vem har tid, lust eller ork?


Tankarna flyter runt på ytan innan för pannbenet och vissa saker bara kommer upp.
Vem är lyssnaren,vem har tiden?
Ibland så känner man att är tungt och behöver stöd.
Vem ska man då vända sig till då?

Man säger att man ska tänka på sig själv i första hand men det är svårt när man har ett stort hjärta som då blir att man tänker på andra men tänker de på en med?
Det är ju en sak att säga det och en annan sak att verkligen göra de.

Vart ska man vånda sig åt? Norr, Syd, Väst eller Öst? Känns ändå att man bara står kvar i mitten med sina tankar och vet inte vart man ska ta vägen?!
Det säger att man inte ska tänka för mycket men vi har en förmåga med att inte lyssna på den meningen.
Så fort man hör ordet/meningen (arna), Du får inte/det är fel så är just de man gör...
Man gör inte "det rätta" utan det felaktiga som man borde inte göra...

Så ska man sluta tänka så mycket eller bara minska på antalet av tankar eller bara sortera allt?!
Ja något måstes göras i alla fall....



//Ta de lugnt där ute...

Skillnad

Underligt att så lite kan göra en så STOR skillnad.

Att lite ljus och grader kan förändra en hel befolkning är ett under.

Vad är rätt och vad är fel i det vi gör eler säger?!
Ibland så kan det rätta vara fel och det som är fel kan vara rätt...det är något man inte vet.

Att ha rätt färg på tröjan till att ha rätt smak på sker och ting är helt olika saker, det samma gäller från fel skor till fel ord. Vad är då rätt och fel?!

Jo det du tycker är rätt är rätt och det du tycker är hel galet fel är fel, det är bara du som kan känna och veta dessa två saker, ingen annan.
Vad andra tycker är rätt eller fel det är vad dom tycker inte du.

Det bästa du kan göra är att lyssna på vad de/den andra har att säga men ändå följa det ditt hjärta säger.
Ibland kan även det du hör vara rätt lika så som fel.

Att säga något fel eller göra nå fel är inget dumt utan en lärdom.
Det sägs ju att man lär av sina misstag och blir klokare av lärdom, kan det stämma?
Jo men inte hela vägen.

Våga göra fel men samtidigt sträva efter det du tycker är rätt.
Visst finns det gränser på allt men det kan bara du avgöra och ingen annan.

Ta lär dom av det felaktiga och rätta delarna i ditt liv, våga lyssna på andra, samtidigt följa ditt hjärta....



//Ta det lugnt där ute....

I varje person finns det goda och dåliga sidor.
Ibland ser man mer av de ena än de andra och ibland ser man bara en sida i personen.
Hur kommer det sig?!

Kan inte vi bara vara den vi är och sluta lossas vara något vi inte är?!
Men vi människor är så, allt är bara som det är.
Vissa stunder så passar det och vissa inte....

Så länge man håller en låg profil så tror jag att alla skulle vara nöjda och glada men ändå finns det lite mer av en sida än den andre.

Va inget du tror du är utan var dig själv och gör något bra utav det dåliga så blir både du och de runt om dig lika glada:)



//Ta det lugnt där ute...

Allt har en början och det är bara du som kan avsluta det...
Vi ska inte klaga utan njuta av det vi har för hur skulle allt vara om allt bara var borta eller rent ut sagt inte finnas?!
So njut så länge det går..

Vare sig man vill eller inte så på något "hemligt" sett så lyckas moder natur göra det ändå, GÖRA OSS MER GLADARE när värmen och solen tittar fram?! :)
Man dras med i det och upptäcker något man längtat länge efter.
En kall vinter men ändå kort än vågar jag säga trots allt.


På vissa ställen i vårt avlånga land så har solen skinit massor och på vissa håll lite mindre men vad gör de?!
Våren är här och den efterlängtade sommaren är på väg :)


Får se vad denna sommar har att erbjuda oss denna gång, vem vet det kanske händer nå vi aldrig kommer att glömma eller något vi verkligen vill? Det får vi vänta och se oss fram till.




Med dessa ord vill jag bara säga det... NJUT AV DET SKÖNA!


//Ta det lugnt där ute nu....

Som natt och dag

Humöret är som dag och natt, vill säga det märks på oss alla när vädret förändras. 


Hur kommer det sig att vi påverkas SÅ mycket av vädret, man tycker ju att det är vi själva som ska styra våra känslor och humör men ändå låter vi moder natur vara på topp i alla lägen.


AV MED "VINTERPÄLSEN" OCH UT MED "NAKENHETEN" !!


Vinterns kyla har passerat oss och i sommarens värme åker vi in med massa njutning.


Att vinter gör oss dyster och tråkig, är det något man säger eller känner man sig på det viset till 100%. Jag tror det är mer att vi lurar oss själva. Vi VILL gå i "ide" när vinter kommer.


För vem har sagt att man inte kan vara lika glad som på sommaren  när solen skiner?! Ingen som hindrar en till att njuta förutom en själv. Det är bara du själv som kan bestämma om du SKA VARA BITTER OCH GRÅ eller PIGG, igen annan än du!


För må det vara moln, regn, grått, soligt och blått låt inte dig påverkas.
Va lika pigg och glad för det för det är bara du som kan påverka ditt humör och inställning i alla olika väder.


Så ta vara på att njuta av dagen för en dag kan det vara försent och du kanske ångrar dig då?!


Njut så länge du kan och ta vara på allt....






//Ta det lugnt där ute....


Och glöm inte, NJUT!! :)

Hjälp

Runt omkring oss finns det allt en eller fler personer som behöver hjälp i olika former. Men vågar man ta emot hjälpen man får eller vågar man erkänna att man verkligen behöver hjälp?!

Att tveka över att söka hjälp i vardagen kan kännas genant eller bara det att man nekar till de.

En främmande person som kommer och frågar om hjälp så tvekar man till att göra de, kan de vara dagens samhälle som gjort oss rädda eller är man bara rädd i allmänhet?

Absolut ska man vara på sin vakt när man tar hjälp eller ska hjälpa annan, det kan ju dölja sig andra tankar hos den andre parten men det kan  man inte veta innan så ska man eller ska  man inte hjälpa?!

Visst man ser en äldre herre eller dam som behöver hjälp med något, hur kommer det sig då att det känns som en självklarhet att hjälpa till då? Hur ska man kunna veta vad eller hur frisk/vad för hjälp denne behöver. Det samma med unga och medelålders hur ska man kunna lita/veta på att det inte menar nå ont?

Jag tror att man ser det så att ju äldre den personen man ska eller hade tänkt hjälpa så slår man på den sidan som visar respekt och hjälpsamhet.

Men när det kommer till yngre så stängs den av och på en helt annan sida av det man hade innan.

Man tänker inte på det.

Ska man hjälpa andra så tycker jag att man ska va lika trevlig mot alla oavsett ursprung eller kön och ålder.

Det är en annan sak om  man inte har tid, då kan man inte hjälpa trots det man vill.

Men å andra sidan, vill man hjälpa eller låter man bli?!

Kan man så tycker jag att man ska hjälpa men om motparten verkar skum eller nå liknande så låt bli men annars tänk igenom liten sekund och sen får man se om man känner för att hjälpa men självklart se till att personen är i hjälpstadiet.

HJÄLP OM DU KAN ELLER HAR TID.....!!

//Ta det lugnt där ute......

Digga å Dansa till musik

Musik av olika skangrar och stil är ett under att det finns så olika.
Samt att det finns så många olika personer som tycker om olika stilar av musik.
Trotts allt det så finns det massa musik/låtar som vi diggar men inte vågar erkänna det helt.

Varför är det så för? Vad kan hända om du må vara punkare, hip hop:are, jazzare eller klassiker och "råkar" gilla musiken utanför din musikram". Vad är du/ni rädda för egentligen?!
Det är bara musik som kroppen går igång inombords.

Låt kroppen få njuta, stå inte emot, du blir inte gladare för de utan du skadar dig och bara dig ingen annan!!
Så låt din kropp bli glad fasten du inte märker de.

Ingen har sagt att du måste dansa eller nå liknande när du får höra en felaktig changer utan du kan digga med det lilla rörelsen du kan. Så som trumma lite med finger eller hand, foten lite lätt och även lite med huvudet. Bara kroppen känner sig glad så kan jag gissa på att även du blir varm och glad inombords.

Så nästa gång du hör nå låt som får din kropp att digga, tveka inte låt kroppen din få göra det den känner för och skäms inte va stolt över det.



//Ta det lugnt där ute....

Olika

Ja vad ska man säga?

Ett stort gott skratt får man när man gör nå roligt, säger nå roligt och det som är på toppen är hur olika vi folk klär sig. Hur FAN tänker man då man nån dag klär sig snyggt upp till och sen så tar det stop då man tar på sig dom fulaste eller dom absoluta skona som inte alls passar in i det hela.

Såg idag de mest skrattretande stilen eller åtminstone personerna som klär sig som clowner minst sagt i alla fall..
Hur tänkte dom?!

(I dag ska jag ha på mig en fin topp med dom nya leggins MEN dom ruttnaste skona jag har för det är så snyggt till).... Hur fan tänker man?

Det är ju som att om man ska laga en brak middag där man serverar fin sallad, potatis och en stek, INTE FAN har man då en bea sås som har stått i kylen 6månader efter utgångsdatumet!!

Ska det vara stil så ska de fan passa allt från topp till tå...
Man borde bötfälla dom som bryter det hela....!!!


Men vi är ju "olika"...

//Ta det lugnt där ute.....

Brist på fantasi men jag ska försöka igen så gott jag kan...
Det lär ni se hoppas jag?!

Vi

Ibland kan man ju fundera eller tänka på hur vi fungerar eller reagerar i vardagen och den situation den utsetts för?!

Alla fungerar som sagt olika och så men på något sett måste vi  ju ändå reagera likadant tycker man trots de man inte märker de själv?

Att vi är så olika men ändå så lika är ett under eller vad man  nu ska säga.

Tänk att du är på stan och du ser någon agera på ett sett som får dig att undra varför denne person gör som den gör men senare inte samma dag eller vecka men senare så gör du nå liknande som denne person du såg förr och du börjar agera eller tänka kanske som den personen gjorde då.

Men du märker inget av de själv utan de runt om dig.

Tänk dig då hur den personen kände sig och tänkte vad ni eller du tänkte på just då.

Att kolla snett/ner på en person eller helt enkelt skrattar åt denne person som kanske agerar eller gör något ovanligt än de vanliga händer ofta.

Varför gör vi så just då, varför gör vi inget åt saken kanske hjälpa personen eller bara låter denne göra vad den vill göra utan att vi ska kolla konstigt eller ja skratta/håna personen?!

Varför är vi som människor så olika men ändå så lika trots de att vi kanske inte märker av de själva?!

Men tänkt er för innan ni tycker konstigt om folk runt om dig, de kanske tycker desamma om dig.

Och den du skrattar åt kanske skrattar åt dig då de händer dig samma sak eller  nå värre?

Att kolla snett/ner på en är lika illa de  med.. så istället för allt detta så va mån av varandra, ta hand om alla och visa respekt till varandra.

//Ta det lugnt där ute.....

Skratta eller gråta?!

Ja, ibland vill man bara gråta över saker och ting men varför kan man inte skratta över tingen för?!
Varför måste vi alltid gråta över saker, man skrattar åt tingen senare i livet då man har lärt sig av de dåliga och tänker på de roliga i de hela.

Vissa saker är de helt okej att skratta åt  men samma sak som de gäller att gråta till vissa.

Att vissa gråter är bara ett tecken på att de som har hänt dom sårar djupt och hårt.
Det kan även påverka en i framtiden.
Men att somliga skrattar åt händelserna är också en reaktion på händelsen.

Att skratta sig igenom en sak är bra men hur eller varför är det så att vi alla är olika på de vis att somliga skrattar igenom, vissa gråter och endel har olika känslor över de hela?!

Skratta gör en glad men och andra sidan så att gråta gör en mer sårad.
Med att blanda känslorna så blir det en enda röra man vet inte hur man känner sig.
Okej, man kanske inte ska skratta allt för ofta om saker och ting för de kan vara fel tidpunkt och desamma när de gäller att gråta så i sådana stunder är de lika bra att vara tyst eller i alla fall hålla de för sig själv.

Gråt när du måste och skratta när de är lägligt men först och främst så observera situationen.
Låt allt flöda som de ska vem vet, det du minst anar kan allt hända just då...


//Ta det lugnt där ute....

Framtid och dåtid

Framtiden kan man aldrig förutse men ändå gör vi allt för att få reda på framtiden.
Framtiden är något man måste uppleva i nutiden och låta det komma som den vill.

Visst vill man påverka framtiden men det går inte...
Dåtiden är något vi alltid kommer att ha med oss i framtiden.
Vi kanske tänker på de i viss mängd men det vi minst tänker på är att vi kan lära oss om dåtiden.
Lära oss att förändra det dåliga eller  misstagen  man gjorde då så att framtidens framtid blir bättre eller annorlunda än det man redan har varit/gott igenom.

Framtiden är det som gäller men dåtiden kommer alltid att finna bakom oss.
Framtiden är nu, framtiden är den komma tiden och dåtiden var då, den tid som redan passerat.
Framtiden är det ändå du kan påverka för dåtiden är de förgångna.

Lev framtiden och fastna inte i de förflutna!!


//Ta det lugnt där ute......

Gnäll

Vart man ån befinner sig eller vad det är för väder så är och kommer det finnas någon som ska gnälla.
Om det är vädret, omständigheterna eller vad det  nu än är så gnäller folk.
Även om småsaker så gnäller folk men dom som verkligen har något att gnälla om, vad ska de göra?!
Ska dom gråta då eller vad?

Folk gnäller när det är för varmt, mycket blåst eller för kallt....
Vi är aldrig nöjda men när är man de?
Tror inte vi är nöjda alls i livet trotts det man säger att man är de så är man inte de.

Man gnäller som sagt om de minsta lilla, va glad över det hela och njut så länge de går.
Visst kan de va jobbigt men det finns folk som har de mycket jobbigare än dig själv.

Tänk dig för innan du gnäller för du kan ha det bättre än någon annan.


//Ta det lugnt där ute.....

Uppmärksamhet

Alla behöver någon sorts av uppmärksamhet men i olika nivåer.
Småbarn behöver de extra för de är små och sedan ungdomen. 

Även dom behöver uppmärksamhet men på ett helt annat sett, mer bekräftelsens uppmärksamhet som dom jagar efter.

Den uppmärksamheten i förhållandena vi har bland oss och lever med. Även den är annorlunda bortse de innan.
Skolkaren är då att man är två och delar på den uppmärksamheten man letar efter. Men oftast så är de  bara den ena som får mer än den andra!

Hur kan och har de blivit såhär?
När man ger uppmärksamhet till sin partner hur kommer de då sig att de är bara den ena parten som får och hur kommer de sig att de är en så stor skillnad från att vara vänner till ett förhållandes uppmärksamhet?


Det ska väl inte vara nå skillnad tycker man men tyvärr verkar de så?
Man är väl ändå vän med den man skapar ett kärleks förhållande med, då ger man väl varandra lika mycket ändå trots den lilla förändringen eller?


Visa varandra ödmjukhet, uppskattning, respekt och som sagt lika mycket uppmärksamhet!!


/Ta det lugnt där ute....

Känsla

En känsla kan betyda mycket som lite för var och en.
Det kan vara kroppslig och känslomässig känsla man känner ändå så reagerar man lite de samma.

Den kroppsliga känslan kan komma när någon eller något berör en.
Det kan vara mjuk som hård beröring och ändå reagerar man de samma.

Samma som den känslomässiga känslan vi känner inom oss.
Oavsett om det är glädje eller sorg vi känner så känns kroppen på samma vis.

Visst i olika mycket beror på vad det vi är med om.

Som ett exempel på den kroppsliga känslan och beröringen.
Är det att fört reagerar vi "vad händer, vad gör du? Och hur börjar de, slutar de här?"


Sedan så kommer de känslomässiga känslan.
Är det skönt eller gör detta bara ont?
Vad är det jag känner, kan det vara glädje eller sorg?
Vad kan det vara som fått mig att känna det här?

Ja, våra reaktioner är olika till person men ändå så lika.




/Ta det lugnt där ute...

Det vi ser och inte ser

Samhället som vi lever i har förändrats otroligt mycket under åren.
Från att inte bry sig speciellt mycket om vad omgivningen tycker och tänker på hur en man ser ut, till ett beroende av hur man ska klä sig, hur  man ska se ut på ett viss sett och hur man ska bete sig.

Alla vi har på något sett blivit otroligt ytliga med tiden.
På något sett så har vi blivit blinda eller blockerade så vi inte ser de inre skönhet utan bara de skal (yttre) som vi ständigt får se.

Är de inte så att det är de inre som gör de yttre?
Men ändå så envisas vi med att jobba på de yttre!

Hur skulle en så kallad "snygg" tjej klara sig på krogen en helg utan varken smink, snygga kläder eller fixat sig i huvudtaget? Skulle någon då ragga på henne eller skulle de se henne som dom andra "fula" tjejerna?
Det vet man aldrig för man vet inte hur dan hon är inre.

Det kan vara så att hon denna "snygga" tjej byggt upp ett försvar där hon tror att hon är snyggast , bäst och vackrast men i hela verket har en dålig självkänsla så att hon måste skapa denna mur av "snygghet".
Att skapa något som inte är sant är ju att lura sig själv. Man ska vara nöjd med hur man ser ut och den man är.



Ja, det är ju inte bara tjejer som har detta beroende.
Även killar har det. Allt det här med hur man ska se ut eller bete sig så att den "snyggaste" tjejen tänder på en är också att lura sig själv. Att tro att dom kommer tycka om en mer bara för kroppen (musklerna) är en del av spelet (falskhet) som vi alla går i.

Visst ser kropparna "sexiga" ut men tjejer, är de lika sexigt när ni får reda på hur dum eller hjärtlös han är?!
Ja!, blind blir man av de hela så som killar blir av tjejens "skönhet" men det inre då?
Det tar tid att se helheten men ibland så¨ser man den på en gång. Ja faktiskt gör man de, hur denna person rör sig, talar/uttrycker sig, klär sig och inte minst av allt tänker/ser på allt.


Är det lika lockande när man väl ser sanningen hos en "snygg" eller "ful" person är du villig att fortsätta ragga dejta då?



Visst vill man känna sig fin men så länge man tror att man ser bra ut så kommer omgivningen att göra desamma.

Tänk på detta och fundera lite kring de hela tycker ja...






/Ta det lugnt där ute......

En gåta eller en fundering?!

Ibland funderar man på massa olika saker så som livet, kärleken, framtiden så som dåtiden.
Men ibland så dyker de upp funderingar som en gång funnits men kommer senare tillbaka.

Hur  kommer de sig att just då dom återkommer?

Visst funderar man på allt och då blir de så att det man tänkte på för kanske en timme sen försvinner men kommer tillbaka senare under dagen eller veckan.

Man ska inte fundera så mycket kring det hela utan låt tankarna sprida sig runt i skallen.

//Ta det lugnt där ute....

Tankar och känslor

Vi alla har tankar runt allt och även känslor inblandat i det hela.
Alla vi tänker på framtiden och det förflutna, hur vi kände då och  nu men de förflutna kan man inte göra något åt mer än att ha levt de och tagit dom beslut man då tänkte och trodde var rätt eller fel.

Visst skulle kanske allt vara annorlunda om man hade valt det man tänkte på då, man kanske skulle eller förmodligen känna annorlunda nu?!
Men den gången tänkte man annorlunda och då kändes allt bra men nu i framtiden kanske en dag, månad eller flera år efter så har man växt. Vem vet känslor och tankar eller en själv har växt med tiden, man börjar tänka om känslorna styr vem vet?

En sak är säker, vissa växer med tiden och vissa stannar.
En del slåss om en tuff tid då allt spelar en roll och vissa bara följer med tiden där framtiden väntar dom.
Men ändå följer tankar och känslorna med dom, på olika nivåer dock men dom finns där och det kommer nya samt gamla.

Tankar styr våra känslor på ett sett som vi inte förstår eller inte vill förstå för en del så stänger dom in sina känslor och tankar inombords.
För vissa funkar de och vissa inte med att hålla allt inom sig, det kan skada en med. Inte bara mentalt utan känslomässigt. För när känslor tar över så har en lätt att bryta ihop till tårar men som sagt vissa öppnar sig och vissa håller de inom sig.

Låt tankar och känslorna få flöda, våga öppna dig, ta chansen att göra de, vem vet du kanske börjar tänka annorlunda i framtiden och inte bara med de, du kanske får en helt ny känsla?!
Den känslan kan vara din framtid, i sorg, glädje och lycka samt kärlek men de är bara du som kan avgöra saken.
Tänk inte så mycket på de förflutna utan på framtiden, på vad du kan göra åt tankarna och känslorna.





//Ta det lugnt där ute....

Ja!! Ibland har man inget att säga men ändå flödar tankar och funderingar omkring en.
Ska man komma fram med något eller inte, ibland går de bara inte fasten man vill.




//Ta de lugnt där ute.....

Kärlek i gott och ont

Kärleken är en underbar ting.

Vi alla har det och ser de omkring oss men är det någon som förstår sig på den?!

Alla vi strävar efter kärlek men på många olika sett och vi ser de på olika vis med. Så vad är eller betyder själva ordet/tinget kärlek för något?

Kärlek kännetecknas av en vilja att ge villkorslöst till någon eller något, det vill säga att bete sig altruistiskt.  Ett exempel är föräldrars kärlek mot sina barn. 
Ett annat är den känsla som två människor känner för varandra som innehåller en både fysisk och psykisk attraktion. 


Kärleken kan också bestå av en biologisk attraktionskraft av sensuell eller sexuell natur. I det senare fallet kan känslan vara mer allmän, så kallad romantisk kärlek.

Kärlek till den egna personen – egoism – kan av omgivningen ses som något negativt, där egenkärleken kan ta sig uttryck i handlingar som ökar det egna välståndet eller välmåendet på andras bekostnad. 


Det finns även en mildare form av egenkärlek där personen unnar sig en del av det goda i livet, utan att brista i respekt eller empati inför medmänniskorna. Sådan egenkärlek är kopplad till en god självkänsla, vilket i sin tur är viktigt för att kunna visa kärlek.

Förälskelse kallas den intensiva inledningsperioden av ett kärleksförhållande. Att bära kärlek eller förälskelse som inte är besvarad av motparten kallas olycklig kärlek.
Många av oss har stött på detta med olycklig kärlek och den är inte vacker alls.

Att visa kärlek mot något kallas att älska.Men vad betyder älska för oss, är de något vi bara slänger ur oss eller menar vi verkligen de? Betydelsen/meningen med ordet har olika innebörd för alla individer.

Ordet "älska" inkluderar också att ordet kan uttrycks som inte alltid bär positiva följder.
















//Ta de lugnt där ute........

Tid

Vi alla strävar efter tid till allt och klagar på att vi inte hinner med allt.
Varför stressar vi till allt? Jo för att vi är rädda att vi inte ska hinna med.
Om vi nu är så rädda för att komma försent varför drar vi ändå ut på tiden till den sista sekunden "den absoluta sista sekunden i vårt liv" varför vänta tills dess?! Finns det en förklaring till varför just detta, hur man än vrider och vänder på de hela så har man ingen förklaring.

Folket (vi) är sådana som tydligen vill stressa till de ultimata ändå så klagar vi på att de inte finns tid och rum för allt. Man hör hela tiden att man ska inte stressa men är de någon som lyssnar? NEJ!! Det verkar inte så... DET GÅR IN I ENA ÖRAT OCH UT I DE ANDRA!! Hur kommer de sig?

Det här med att planera in tiden/tiderna i "sitt lilla schema" funkar men till hur mycket?!
Man ska låta tiden ha sin gång och låta den gå som den vill.
Skulle alla vara tidsoptimister hela högen så skulle hela Jordens befolkning dö ut av stressen som följd.

Låt allt komma som de kommer, vi kan inte påverka tiden för den är olik sig för var enda individ och de har sin tid/framtid att möta med.

Låt inte dig påverkas av stressen och försök att inte bli påverkad av andras beteende/stress.
Visst är de svårt att låta bli eller svårt att förstå själv att man blir påverkad men man måste försöka.

Tiden är värdefull och vi vill njuta var sekund.
Med dom man håller kär som familjer, flick/pojkvänner, sambos och vänner... mera men mera.
Ta vara då på tiden och skyll inte ifrån att du inte har tid när du egentligen har de, för då är det stressen som spökar.

Ta den tid som du/ni behöver gör allt i god tid och vänta inte på att "din sista sekund" ska springa iväg.





//Ta de lugnt där ute.....

Vad ska man göra?

Man får höra ibland vad folk har för drömmar, va dom har för mål och vad det vill /göra i framtiden.
Det är bra att vi alla har dom tankarna och målen framför oss. Det är lätt att prata om de hela men är de lika lätt att nå dom? Ja, visst är de lätt men ingen nämner hur lång tiden är för att komma dit.


Vi alla må vill förverkliga våra mål/drömmar och vi har hoppet men ändå så tvivlar vi på oss själva när vi stöter på hinder på vägen. Varför stannar vi när vi ser (stoppen) hindren? 


Jag tror eller de ja har sett och hört att folk ger upp så lätt, de finns inte bara en väg för att nå målet utan de finns mycket mera vägar/sett att nå målet. Det må vara en omväg men slutmålet är ju ändå de samma. Bara för att man väljer en annan väg så behöver de ju inte betyda att målet är helt annat dock kanske vi stöter på mycket mer eller mindre än vad  vi hade tänk oss men ändå så är slutmålet desamma.


Våga chansa ta en annan väg/beslut än den du tänkt dig vem vet du kanske blir mer nöjd än du tror du ska va om du tog den första valet du ville?!




Tro på dig själv och dina val och låt inte hoppet förvinna, de är bara du som kan göra din framtid till den du vill ingen annan. Du kan söka råd och hjälp om hur du ska ta väga men ändå så är det du som gör besluten.








Ta de lugnt där ute...........

Språk

Var på väg hem och "råka" höra  hur en främmande tjej/kvinna fråga en främmande kille/man om han talade arabiska och för hennes lycka så gjorde  han de men ändå så började dom två prata engelska då de visade sig att denna tjej/kvinna var gift med en men från arabländerna.

Hon började berätta att vad han hette och tydligen heter denne främmande kille/man samma som hennes man.
Tjejen/kvinnan började fråga främlingen vart han bodde, om han bodde själv eller  med familj/tjej samt om han nu kunde lära henne arabiska för att hon ville överraska hennes kille/man med några fraser/meningar när han fyller år.

Den främmande killen/mannen sa de att han talar en annan dialekt efter att han frågat henne om vart hennes /kille/man kom från.

Men hon verkade inte bry sig eller förstå och  hon började prata om, om han  nu kunde ställa upp så skulle hon även kunna betala honom för lektioner.

Sen efter ett tag så hoppade två unga killa in i diskunionen... efter om och men med alla tre parter så gav tjej/kvinnan med sig och blev besviken, hon sade -Jaha, här trodde jag att jag skulle få ny kontakt/vänner så skiter de sig samt att jag är/var villig att betala för privat lektionerna! Jaha, jag får leka vidare....


Ja med detta så kan  man ju undra, är vi svenska folket verkligen så rädda/skygga av oss när de gäller att prata/ta kontakt med alla i vår omgivning?
Tydligen tror jag att vi är de för vi alla väntar på att någon ska säga/göra eller se något som  man kan prata om..

Va inte blyga våga tro på er själv och att allt ska gå bra så funkar de för alla samt att vem vet du kanske får en ny bekantskap?!



Ta de lugnt där ute......

Vad betyder de?

Jag vet inte om det bara är jag som tänker på de men... Vi har en tendens med att uttrycka oss med ett ord/en mening som jag tycker att folket ska tänka på och det är (älskling/jag älskar dig). Jag har märkt att vissa uttalar sig dessa ord efter nå dag/vecka, vad är meningen.. Vet folk vad orden betyder eller säger dom de för att de är vackert/fint? Om de är så så varför slösa på de goda? Det jag märkt att sett/höra andra säga dom orden ofta eller för tidigt så slutar de Inge vidare. Rent ut sagt med kossna hjärtan, drömmar och hopp.. Hur ska man undvika allt de här dåliga då?! Jo alla gör ju på sitt vis men jag säger bara.....





Innan du nu ska slänga ur dig dessa ord/meningar så tänk dig för, för du vet ej hur den som får höra det från dig tar de/tänker samt att du vet inte vad de har för betydelse för denne?!




Så tänk dig för innan bara de är de enda jag försöker säga..


Ta de lugnt där ute..

2010/2011

Slutet på år 2010 var lite knackit men in i de sista så slutade året gott och början på år 2011 börjar med lycka där med!!

Nytt år, ny blogg, ny kärlek och mycket mer som är nytt..
Med detta så vill jag bara säga att jag ska försöka blogga mer men utifrån de så ska jag njuta av min nya kärlek som jag tog med mig vidare från 2010 till 2011.
Nej nu får de räcka för denna start av bloggen!!



Njut så länge...!!!



Ta hand om er där ute.....