Alla behöver någon sorts av uppmärksamhet men i olika nivåer.
Småbarn behöver de extra för de är små och sedan ungdomen.
Även dom behöver uppmärksamhet men på ett helt annat sett, mer bekräftelsens uppmärksamhet som dom jagar efter.
Den uppmärksamheten i förhållandena vi har bland oss och lever med. Även den är annorlunda bortse de innan.
Skolkaren är då att man är två och delar på den uppmärksamheten man letar efter. Men oftast så är de bara den ena som får mer än den andra!
Hur kan och har de blivit såhär?
När man ger uppmärksamhet till sin partner hur kommer de då sig att de är bara den ena parten som får och hur kommer de sig att de är en så stor skillnad från att vara vänner till ett förhållandes uppmärksamhet?
Det ska väl inte vara nå skillnad tycker man men tyvärr verkar de så?
Man är väl ändå vän med den man skapar ett kärleks förhållande med, då ger man väl varandra lika mycket ändå trots den lilla förändringen eller?
Visa varandra ödmjukhet, uppskattning, respekt och som sagt lika mycket uppmärksamhet!!
/Ta det lugnt där ute....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar