?!

Gör de verkligen skillnad hur man uttrycker sig?
Hur märker man eller vad för respons får man?

Spelar de någon roll om de är ord eller känslor om hur man talar om något?

Vågar eller ska man öppna sig för någon?

Vad man är gör så vet man ändå inte hur de slutar eller vad för svar man får!

Är det meningslöst?!

Ibland känns de som om det inte spelar nå alls vad du än säger eller gör. Du får ändå inte svar på de du önskar att få.

Du säger en sak men får ej svar eller ignoreras dina ord lika mycket som dina meningar.

Vad tjänar det till att uttrycka sig om det inte besvaras?!

Känns näst in till som allt de är meningslöst!!!

Ett minne blått, dock ej försvunnit bort.

Minnen sitter kvar, framtiden vi framför oss har.

Med minnet bakom och målet(n) framför oss.

Sträcker vi oss framåt och mins de förflutna men greppar tag i framtiden...

Tiden den går och vi tar de vi får...

Både på gott och ont...

Le mot himlen och gråt mot graven..

Tankar, känslor och allt där till.....

Mina tankar väljer att strömma fritt i mitt undermedvetna.

Låter känslorna svälla över men ibland kan ju funderingarna eller nyfikenheten titta förbi.

Det jag känner är vad jag oftast vill.

Men hur når man fram till de man önskar?

 Att gå runt med sina tankar är ju en lösning och låt de komma ut bit för bit.

Vissa blir bra men en del får man tänka efter lite extra på.

Gör man de så kan de ju antingen bli en ångest eller rent ut av besvikelse (på sig själv).

Kan ju vara försent eller för tidigt, finns ju ingen mellanting men man lurar ju sig själv och de leder till längre tid.

Öppna/ta fram sina känslor trots att man verkar inte ha några så har vi ju alla de.  Känslor jag stänkt inom mig en tid bestämde sig dem utan att veta om de att ändå framhäva. Visst till en gräns men att visa dem utan att få respons känns ju mer att man vill slänga in dem igen.

Så tänk ett steg före innan du visar eller öppnar dig för någon..

Fundera lite på dig själv och vad detta kan leda till....

/Ta de lugnt där ute...

Tankarna bara snurrar och ändå får jag inte ur mig ett enda ord förutom detta..
Man sitter här och tänker på vad som hände och vad som kommer att hända?!


Vad man än stöter på på vägen så får man hoppas på att man är redo!

Hur man än försöker ta sig igenom saker och ting så kommer man alltid ihåg hur den tiden var. De må kanske ta sin tid för att förstå vad man har gått igenom men man glömmer väl inte de förslutna trots att man vill de.

Vän (er) motsatta könet!

Det är många av oss som har vänner men vissa av dem är det motsatta könet.

En del är det okej för och vissa inte.

Är det en myt eller är det bara så som andra uppfattar de, att en kille och en tjej inte kan vara vänner utan att det måste ha sex?!

För en del så när de ser en kille och en tjej umgås som vänner så tänker dem "dem två har säker sex eller nå mer, dem kan inte bara vara vänner" men vem har sagt att de inte går att vara vän med de motsatta könet utan nå sex inblandat!?

Vänskap mellan två olika kön går lika bra som vänskapen mellan två likadana kön.

Man kan göra precis samma saker med vem det nu än är.

Bara för att det inte är sin killkompis eller tjejkompis så betyder de ju inte att man måste göra nå annat än vad man hade gjort annars, man kan göra precis samma saker men de motsatta.

Självklart kan man tro att de är nå mer mellan dem men man ska inte slå några slutsatser för än man är helt hundra på de.

Så nästa gång du/ni ser två vänner med motsatta könet så dra anta inte bara så där att dem har sex eller nå för alla kan vara vänner oavsett vilka de är.

//Ta de lugnt där ute nu och njut av solen....